Vi kom till gotland sent på lördagskvällen och gick direkt till hotellet för att sova, men vissas prio låg i första hand att ragga brudar klockan halv två istället för att gå och lägga sig.

Efter gemensam frukost så åkte vi buss till hallen.

Innan matchen började hade vi en tystminut för den avlidna soldaten Kenneth Wallin som var en del av Trånkan-familjen och vi bar också svarta sorgseband för att hedra denne. Vila i frid.

Match börjar vi bra dem första 3-4 byterna men vid ett boxplay så gör Visby 1-0 efter att vi sover lite på en tekning. Vi visar ingen vilja att vinna och gotläningarna gör också 2-0 innan perioden slutar. Efter en såhär pass dålig period så trodde nog de flesta att vi skulle gå in och spela betydligt bättre i andra, men så blev inte fallet. Istället gör vi en till dålig period utan kämparglöd och vilja och torskar återigen med periodsiffrorna 2-0, alltså 4-0 efter två perioder.

Inför den tredje perioden valde Wrååk att gå ner på folk och det gav effekt, vi gör en helt ok period och har får Visby att skaka till efter att vi gjort två snabba efter sex minuter av perioden. Vi skapar en del chanser och har faktiskt en puck över mållinjen som ingen av de tre domare ser och alltså inget mål. Vi chansar och tar ut målvakten och dem gör 5-2 efter ett känsligt och onödigt pucktapp i anfallzon. 5-2 blev också slutresultatet.

Det kändes väldigt surt att åka till Gotland och göra en sådan skitmatch, men Flempan hemma på torsdag och nu är det tamejfan dags för den andra segern.

Trånkan Daylight